Rom med oväntad mellanlandning

I slutet av februari var det så äntligen dags för en resa igen. Denna gången i storgrupp, Sara, Linda, barnen Lucas och Saga, Lindas syster Marie samt Maries pojkvän Daniel var alla redo för en resa till Italien.

Målet för resan var Rom, men att ta sig dit visade sig vara lättare sagt än gjort. Det sägs ju att alla vägar leder till Rom, men det kan tydligen betyda att man lika gärna kan hamna i Bryssel eller Zürich på vägen. Dessutom kan en relativt snabb och effektiv resa visa sig vara ett heldagsprojekt. Men om detta visste vi lyckligtvis ingenting när vi planerade inför resan eller ens när vi stod på Landvetter redo för avfärd.

Anledning till resan var att Linda fyllde 40 år, så det blev en mix av firande och sevärdheter.
Vår plan var att resa från Göteborg till Rom med en kort mellanlandning i Bryssel. Så blev inte fallet. När vi stiger av planet i Bryssel blev vi mötta av personal från Brussels airlines, som meddelade oss att vårt flyg till Rom redan gått. Lite oväntat för oss med tanke på att vår flygbiljett visade att vi hade en timme kvar. Men tydligen hade det blivit en schemaändring som de glömt informera oss om, så vi skulle få stanna kvar 6 timmar i Bryssel och sedan ta ett flyg till Zürich. Så totalt blev vi åtta timmar försenade. Vi höll dock gott humör och bestämde oss för att göra det bästa av situationen. Vi har ju faktiskt hamnat i liknande situation innan. Vi bestämde oss för att ta tåget in till Bryssel, vilket tar ca 20 min och kostar lite under 200 kr tur och retur. För barnen betalade vi ingenting.


Trots att resan inte startat som vi tänkt oss var vi vid gott mod. När vi såg att det stod Brussels Noord tänkte vi att nu måste vi vara framme i Bryssel och hoppade av tåget. Det visade sig inte vara en jättebra idé, det betydde tydligen norra stationen. Lyckligtvis träffade vi en man utanför stationen, som trots att han var turist själv, förbarmade sig över oss och försökte hjälpa oss mot centrum. Han gav oss sin karta. När vi undrade om han inte behövde den själv svarade han lugnt ”I think you need it more than me”, vilket mest största sannolikhet var sant, så med kartan till hjälp och med lite stapplande franska arbetade vi oss in mot centrum.

Bryssel är en vacker stad med många fina byggnader. I området runt rådhuset och Grand Place finns mängder av chokladbutiker och mysiga våffelställen. De belgiska våfflorna föll såväl barn som vuxna i smaken. För en naturell våffla betalade vi en euro, för de med fyllning får man betala några euro mer.
Vi besökte också Manneken Pis, för dagen iklädd kinesisk dräkt, för att fira det kinesiska nyåret.

Efter några timmars promenad i Bryssel tog vi oss tillbaka mot flygplatsen. Denna gången lyckades vi hitta rätt tågstation. På grund av förseningen hade vi fått matkuponger på 15 euro per person. För dem köpte vi lunch och därefter fika på Starbucks. Väl på plats på flygplatsen kände vi oss trötta, och blev påminda om att vi varit uppe tidigt, sedan kl.04.00. Efter lite vila hoppade vi på flyget mot Zürich där vi gjorde en snabb mellanlandning innan vi äntligen var på väg till Rom.

Tröttsamt att vänta och vänta....tycker Lucas
Tröttsamt att vänta och vänta....tycker Lucas

Eftersom vi kom fram sent så blev det väldigt lugnt första kvällen. Vi åt varsin pizzaslice  på ett snabbmatshak som låg på vår gata, innan vi gick till sängs och laddade batterierna för morgondagen.

Dagen därpå vaknade vi (hälften av oss i alla fall) tidigt för att ta oss till Vatikanstaten. Vi hade lyckats få reda på att Vatikanmuseet är gratis den sista söndagen i månaden, så det är ett bra datum för ett besök, men tipset är att vara där tidigt. Det är många som vill dit, kön var lång när vi kom och blev snabbt ännu längre. Så vårt bästa tips är att vara där tidigt, helst en timme innan det öppnar.

Vi bodde centralt i en stor lägenhet på en tvärgata till Via del Corso nära Piazza del popolo. Lägenheten hade vi bokat vi booking.se och den hade tre sovrum, två toaletter, ett vardagsrum, ett kök och ett matrum/kombinerad hall. Det är oftare ett billigare alternativ att bo i lägenhet om man är flera. Dett blev en stärkande morgonpromenad för att ta oss till Vatikanstaten.  Överlag är Rom en promenadvänlig stad och  promenadskor är att rekomendera.

Piazza del Popolo

Inne på Vatikanmuséet fanns det mängder av konstverk och annat att se. Vatikanmuséet är inte bara ett museum, utan flera gallerier, kapell och muséer. Det känns nog mest som en sevärdhet för vuxna. Lucas kämpade på med gott mod, trots att han nog tröttnat redan i kön på väg in, men det var inte så intressant för ett barn. Vid ett tillfälle piggnade han dock till lite extra. Det var när vi hittade en monter som visade när påven välsignade fotbollsspelare, och framför allt hans favoritspelare i FCB.
Det som lockade oss vuxna mest var Sixtinska kapellet och de imponerande takmålningarna av Michelangelo.

Efter vårt besök hade vi först tänkt besöka Petersplatsen där påven skulle tala till folket från sitt ämbetsrum. Det gör han klockan 12 varje söndag.  När vi förstod att det skulle innebära ännu mer tid i kö, ändrade vi om planerna. Dags för lunch tänkte vi istället.

Linda hade före resan fått tips via en annan reseblogg om ett ställe som kallades Pizzarium, som ligger nära Vatikanmuseet. Det är en  pizzeria där man väljer hur stor pizzabit man vill ha och sedan betalar man efter vikt. Det blev en av resans bästa matupplevelser! Det var svårt att välja bland alla olika pizzavarianter som fanns, för allt såg fantastiskt gott ut. När vi väl bestämt oss fick vi vår pizza på en träplatta och slog oss ner på en bänk ute i solen. Pizzorna var supergoda så om ni är i närheten så tittade gärna in för en pizzabit eller två.

Mätta och belåtna påbörjade vi vår transport till Olympiastadion där vi skulle se på fotboll. Vi hade köpt biljetter till matchen Lazio mot Udinese.

 Kollektivtrafiken fungerar bra i Rom och det var både prisvärt och enkelt för oss att ta oss runt med tunnelbana och buss. Så vi kom tryggt fram till stadion i god tid inför matchen, och bänkade oss i solen. Trots att det var februari så var det soligt och varmt. Matchen var inte superspännande men det är alltid roligt att se storlag spela på stora arenor.

På vår läktare fanns allt från småbarnsfamiljer och turister till pensionärer som vikt pappershattar att ha på huvudet som skydd mot solen. Där fanns också några stycken som kändes mindre intresserade av matchresultat utan mer av provokation. De passade dessutom på att titt som tätt göra fascisthälsningar. Det gjorde att vi kände oss lite obekväma till mods, men vi kände oss aldrig otrygga på grund av resten av vår läktare var varierad. I övrigt hade vi det trevligt på fotbollen, men som Lucas sa ”det är ju ingenting mot när Barcelona spelar!”.

På måndagen vaknade Linda och Sara tidigt till en vacker vårdag. Vårt mål var att besöka Forum Romanum och Colloseum innan de stora köerna bildades. På vägen dit  tog vi oss till Fontana di Trevi som självklart var otroligt vacker. När vi var där så insåg vi poängen med att vara uppe tidigt. Vi kunde strosa runt och titta, ta kort och kasta mynt över axeln utan att det var trångt av folk. När vi var tillbaka vid ett senare tillfälle med resten av vår grupp var det nästintill omöjligt att ta sig fram till vattnet.

Nu var det dags för promenad till Colosseum.
 Om man köper en biljett dit så gäller den även till Forum Romanum. Det går att köpa biljetter i förväg på Internet.

Det var mäktigt att se denna gigantiska amfiteater på riktigt, man riktigt kunde känna historiens vingslag. Väl där inne kunde vi strosa runt längs med läktarna. Det var spännande att tänka på hur det varit för 2000 år sedan med gladiatorspel, kejsare, hästkapplöpningar och en påhejande högljudd publik. I alla fall Sara började minnas scener från filmen Gladiator när vi promenerade runt.

Nu styrde vi kosan mot Forum Romanum. Det är ett stort område nära Colosseum som under antiken var en samlingsplats för politiska möten, religiösa ceremonier och marknader. Nu för tiden finns delar från många historiska byggnader kvar, som pelare, triumfbågar och delar av hus.De mesta är runt 2000 år gammalt.

När man går runt i Rom kan det nästan bli att man vänjer sig med tanke på att det finns ett antikt tempel eller historisk staty i nästintill vartenda gatuhörn, men samtidigt så är det häftigt att fantisera kring hur det såg ut då och hur människorna levde då.
De byggde byggnader för 2000 år sedan som fortfarande står kvar. Hur bodde vi i Sverige vid den tiden? Jag kan förstå om romarna tyckte att vi nordbor var ociviliserade med tanke på deras hus, tempel, akvedukter m.m. Rejäla byggnadsverk som trots att åren gått fortfarande finns kvar.

Har du ett stort historieintresse så kan du säkert tillbringa en hel dag inne på Forum Romanum, men för oss räckte det med strax över en timme.Det var mysigt att promenera runt och titta, och läsa skyltar som berättade om olika byggnader (eller snarare delar av byggnader).
Här uppstod inte köer på samma sätt som Vatikanstaten och Colosseum så hit är inte lika nödvändigt att gå tidigt.

Efter en förmiddag fylld med historiska byggnader och promenader fortsatte vi i lite lugnare tempo. På väg tillbaka till hotellet för lite vila passerade vi Spanska trappan. Där var det mycket folk som tog kort och satt och slöade i själva trappan.

På många ställen runt i centrala Rom satt försäljare som sålde rostade kastanjer, efter att ha funderat ett tag slog Sara till och köpte sig en strut. Det var roligt att prova men ingen ny favoriträtt.
Linda hade däremot mer tur med snacksinköp. Hon lyckades springa på en rolig affär som enbart sålde popcorn. De hade popcorn i lösvikt med en mängd spännande smaker som bacon, pistage, ost och caramel m.m. Affären heter Fol och låg nära Piazza del Popolo.

På kvällen gick vi ut för att äta och hamnade på en mysig liten trattoria när vår lägenhet.. Allra gladast och nöjdast var nog Sara som på menyn hittade en förrätt med friterade zucchiniblommor. Det var inget hon ätit innan, men något hon varit sugen på att prova. Det var gott och annorlunda. Linda å sin sida åt fint upplagd bläckfisk som hon inte var helt nöjd med då hon tyckte att det var lite mat för pengarna. Som tur var hade hon även beställt en blandsallad så hon blev mätt.

Nästa dag var vi uppe med tuppen igen. Vår plan var att besöka Peterskyrkan, men på vägen dit bestämde vi oss för besöka spanska trappan igen när det var lite lugnare och vi kunde gå upp och ner för trappen utan horder av turister. Efter spanska trappan och en frukost kände vi oss redo att bege oss mot Vatikanstaten och Peterskyrkan. Det var ingen kö till Vatikanstaten, vilket förmodligen berodde på att vi var där tidigt,  däremot till själva kyrkan och kyrkans kupol, men kön var inte så farligt lång.

Att besöka kyrkan är gratis men det kostar att ta sig upp i kupolen. 6 euro om man går hela vägen och 8 om man åker hiss. Efteråt var jag (Sara) oerhört tacksam för att Linda insisterat på hissen. Hissen gick inte hela vägen upp men ganska långt upp. Därifrån fick man sedan gå 165 steg för att ta sig upp till toppen. Det kanske inte låter så farligt, men det var jobbigt. Trappan slingrade sig runt så att vi blev yra. Dessutom lutade väggarna så att vi fick gå snett och vår kondition är kanske inte världens bästa. Så andfådda men nöjda kom vi upp till toppen. Därifrån hade vi en vacker utsikt över stora delar av Vatikanstaten och Rom. 

Uppe på Peterskyrkan fanns en söt butik med katolska souvenirer. Där stod nunnor bakom disken och sålde helgonbilder, änglar, och bilder av påven. Sedan tog vi oss ner till själva kyrkan. Den var självklart väldigt pampig, till bredden fylld av guld och statyer. Vi titta runt med stora ögon och klappade på Petrus fot för att få tur.

Efter vårt besök i Peterskyrkan tog vi en promenad tillbaka. Vi hittade en matmarknad där vi gick runt och kikade nyfiket på grönsaker vi aldrig sett tidigare, roliga pastasorter, ostar och smaksatta olivoljor. Lite av allt gott vi såg köpte vi med oss.

Sedan var det dags för lunch. Vi hittade ett mysigt och färgglatt café där vi beställde varsin god pastarätt med fyra ostar.
Vi tillbringade mycket tid av vår lunch till att försöka förstå hur det lokala lunchsystemet funkar. Vi gjorde som vi är vana vid och slog oss ner vid ett bord och beställde från en meny. Dock noterade vi att italienarna verkade agera på ett annat sätt. Strax innan klockan tolv började diverse delikatesser dukas upp bakom en glasdisk. Sedan kunde kunderna peka ut vilka de ville ha utifrån ett fast pris. Ex 8 euro för en tallrik med kötträtter, eller 6 euro för en tallrik med enbart vegetariska rätter.
Vi noterade att samma system fanns på många caféer/barer, det vill säga att det vid lunchdags dukades fram en mängd rätter som inte fanns på den vanliga menyn. Som gästerna köper och äter vid bardisken.

Stärkta av lunchen styrde vi våra steg mot Cappucinomunkarnas krypta. Egentligen är det ett museum i anslutning till munkarnas kloster. Muséet berättade om munkarnas liv och historia vilket var intressant men vi var allra mest nyfikna på kryptan. Där finns på samma gång vacker och makaber konst tillverkad av skelettdelar. Skelettdelarna kommer främst från munkar men även från vanliga Rombor. Skelettdelarna är sorterade och uppsatta på väggar och tak i olika mönster. Det var definitivt en annorlunda sevärdhet men samtidigt fascinerande. Efteråt hade vi svårt att bestämma oss för om det var obehagligt, vackert eller konstigt, men det var definitivt sevärt. Tyvärr råder det fotoförbud i kryptan. Men om ni vill se fler bilder för att få en uppfattning av upplevelsen går det att googla.

foto av två vykort som köptes i souvenirbutiken.

Efter en stunds vila i vår lägenhet tog vi en promenad för att utforska närområdet. Vi hittade då en rolig vinbutik. Där kunde man beställa ett glas vin vid en pytteliten bardisk. De hade ett stort utval av viner att välja på. Glaset kunde man sedan ta med sig medan man strosade runt i butiken och tittade på deras stora lager av italienska viner och lite delikatesser. Ett roligt sätt att både dricka vin och handla.

Eftersom det var Lindas födelsedag hade vi bokat bord på restaurang Il Belli. Det var en mysig italiensk restaurang där vi firade att Linda nu uppnått en aktningsvärd ålder. Vi beställde in allt från pastarätter till råbiff. Maten var god och relativt prisvärd och restaurangen trevlig så denna restaurang kan vi absolut rekomendera.
Deras riktiga specialitet beställde vi dock inte fast vi kanske borde ha gjort det. De flesta borden beställde in grillat kött som serverades så varmt att vi kunde höra hur det puttrade och pyste ända bort till vårt bord. Köttet ingick i färdiga menyer där man måste vara minst två personer som beställde samma rätt.

Under vår sista heldag i Rom hade vi tänkt se sådant vi inte sett förut. Vi hade bestämt oss för att gå en gratis guidad tur som marknadsförde sig med att de ville visa upp Rom bortom Colosseum o Fontana di Trevi.

På cirka tre timmar fick vi se allt möjligt. Allt från att tjuvkika in i malteserordens nyckelhål till områden där det hölls gladiatorspel och hästkapplöpningar långt innan amfiteatrarna byggdes. Dessutom fick vi se Bocca della Verita, ett väggkonstverk som sägs hugga av en person handen om man ljuger.

Vår guide var väldigt trevlig men ibland lite svår att förstå. Det känns dock helt okej med tanke på att det enda vi betalade för turen var dricks, och vi fick se en mängd saker vi annars aldrig fått sett. Det vi insåg dock är att turen är att rekommendera för vuxna men kanske inte är så intressant för barn då barnen var för små för att förstå engelska. Efter den guidade turern tog vi en välbehövd lunch. Lucas var nöjd med sin pasta men när han fick smaka på Saras pizza med tomatsås, ost och chiliflakes så sa han att detta måste han äta nästa gång.

På kvällen hade vi bokat bord på restaurang Art café som ligger precis vid Colosseum, med en vacker utsikt. De har en övervåning med ”roof top-restaurang”. Där var dock maten dyrare och maten lite finare, så vi valde deras vanliga restaurang på bottenvåningen. Vi var väldigt nöjda! Maten var otroligt god, service bra och att äta samtidigt som vi beundrade utsikten över Colosseum i kvällsljus var väldigt mysigt. Efter middagen på ARt Café tog vi en drink på en av restaurangerna nära vår lägenhet. Vi hittade inga "vanliga" barer i närheten utan ville man ha något att dricka fick vi gå till en restaurang där det stod bar and restaurant.

Den sista dagen i Rom var ganska kort. Vi hade en taxi beställd för att ta oss till flygplatsen kl.12.00. Så den mesta tiden gick åt till att packa väskor och gör oss iordning för hemresan. Vi (Linda och Sara) gick upp lite tidigare än de andra för att hinna se Pantheon. Pantheon är ett antikt tempel som byggdes för snart 2000 år sedan och har använts som kyrka sedan 600-talet. Det är en av få antika byggnader som varit i bruk sedan den byggdes.

Precis som mängder med andra byggnader i Rom var den imponerande, vacker och fylld med konst. Mest imponerande är trots allt det faktum att den har stått där i nästan två millenium och fortfarande står stadig och stolt och fortfarande används.
Inträdet till Pantheon är gratis.

Vi var nu sugna på frukost och hittade ett litet ställe nära Pantheon som visade sig vara kombinerat café och spelbutik. De serverade väldigt goda frukostmackor. Vi hann säga till varann att vi borde ha frågat om priset innan vi beställt maten, så att det inte skulle komma som en dyr överraskning. Det visade sig inte vara något att oroa sig för, eftersom notan blev betydligt billigare än vi någonsin trott.  4 euro för en färsk och god smörgås med kaffe till!
Innan resan hade vi hört att det skulle vara dyrt i Rom, men vi hittade många exempel på att så inte måste vara fallet. Det gäller att leta sig lite bort från de största turistgatorna och leta sig fram till lokalbornas favoritställen.

Vid tolvtiden bar det av mot flygplatsen för att påbörja resan hem mot Sverige. Vi var nöjda med vår resa och fick mersmak för framtida nya äventyr till Italien.

Soliga hälsningar från Linda och Sara