En dag under hösten 2017 föreslog min kompis Marie att vi borde göra en weekendresa tillsammans till våren. Det tyckte jag självklart var en riktigt bra idé. Jag föreslog Schweiz som resmål, enbart av den anledningen att jag aldrig varit där. Hon såg väldigt skeptisk ut till detta förslog och sade inte så mycket alls. Sen gick det några veckor och samtalsämnet kom inte upp alls. Plöstligt pep det till i min mobil när det kom ett meddelande som löd "kolla in Luzern". Först fattade jag ingenting och tänkte på hästmat, men efter en bildgoogling förstod jag vad hon tänkte på.
När jag skrev in Luzern(kan också heta Lucerne) kom det upp vackra foton på en pittoresk stad, belägen vid en sjö, omgiven av alperna.

Så plötsligt hade vi bokat resa till en plats vi några veckor tidigare inte ens visste existerade. Dessutom var vi plötsligt sugna på att vandra i alperna.

För att ta sig till Luzern behöver du först ta flyg till Zurich. Från Zurich flygplats är det smidigt att ta tåget till Luzern, vilket tar strax över en timme.
Luzern är en mysig och historisk stad. En bra utgångspunkt för dagsutflykter till alperna och en trevlig stad att strosa runt i. Eftersom det är en relativt liten stad är den väldigt promenadvänlig.
Från tågstationen är det korta avstånd till centrala hotell. Vi bodde på hotell Krone i gamla stan, och där trivdes vi fint.

Vi råkade anlända mitt i Swiss city Marathon som visade sig  vara en stor folkfest, vilket både hade fördelar och nackdelar. Fördelarna var att det var fullt med löpare, musik, servering och glada människor längs med alla gator. Nackdelar var att många gator var avspärrade och andra svåra att komma fram på, pga alla människor. Så för oss tog det ca 1 timme att gå till vårt hotell vilket i vanliga fall borde tagit 10 minuter, eftersom vägen blev en slags hinderbana.

När vi vaknade vår första morgon i Luzern, var planen för dagen redan klar. Vi skulle ta oss upp på Mount Pilatus, ett berg nära Luzern som är 2128 meter högt.
För att ta oss dit tog vi först en buss som utgick från centralstationen. Via hotellet hade vi fått ett kort som gav oss gratis resande med kollektivtrafiken. Som vi förstod det är det många hotell som kan hjälpa till med detta. För tillfället kommer jag inte ihåg vad busshållplatsen hette, men det var ganska lätt att lista ut. Bara att fråga efter rätt buss och sen följa efter alla som ser ut som alpvandrare i allvädersbyxor och vandringskängor.

Efter att ha hoppat av bussen följde en kort promenad för att ta sig upp startpunketen för gondolliften. Det går självklart att vandra upp för berget men vi valde den enkla vägen. Vi betalade 72 euro person, vilket gav oss transport hela vägen upp till toppen, samt tillgång till många aktiviteter och utställningar som finns både på toppen men även på andra delar av berget. Här kan du läsa mer om vad Mount Pilatus har att erbjuda.

Väl uppe på toppen lät vi oss imponeras av den fantastiska utsikten över både alperna och dalgångar. Vi stod i flera minuter och stirrade för att kunna ta in hur vackert det var. Sedan började vi fotografera från alla sidor av berget. Luften är härligt frisk att andas in så detta är en av de trevligaste naturupplevelser jag varit med om. Vi hade tur eftersom vädret denna gång visade sig från sin bästa sida, en solig och varm dag i slutet av april. Vi kunde ha på oss sommarkläder samtidigt som vi var omgivna av snö. Vi rekommenderar inte en resa hit vid dåligt väder, eftersom det då riskerar att bli väldigt kallt och framförallt svårt att uppleva utsikten eftersom du då skulle hamna inne i molnen.
Så är du i området och funderar på att åka upp (vilket du verkligen borde göra), välj rätt dag genom att ha koll på väderprognoserna.

Vi tog en kabinbana ner från toppen av berget till stoppet Fräkmüntegg. Här finns bland annat ett stort område för ziplines för alla åldrar.  Därifrån vandrade vi nedåt längs med en av alla de vandringsleder som sträcker sig längs med berget.  En härlig naturupplevelse och en fantastisk promenad bland vårblommor och alpkor. För att slutligen åka sista biten ner, innan vi lite trötta i benen men väldigt nöjda tog oss tillbaka till stan igen.

Nästa dag höll vi oss kvar i Luzern. Även idag var promenadskorna på eftersom vi  tänkte upptäcka stadens sevärdheter och slingrande gator. Efter frukosten begav vi oss återigen mot tågstationen, men denna gången var det enbart som mötesplats. Vi hade hittat att det fanns gratis guidade vandringsturer vilket vi tänkte pröva. Det visade sig vara en bra idé. Vi fick en bra överblick av staden i lagom tempo, tillsammans med en kunnig och inspirerande guide.

En plats vi besökte var detta monumentet "det döende lejonet" som enligt guiden skapades av en dansk man på 1800-talet.Konstnären har verkligen lyckats skapa ett sorgligt och plågat uttryck hos lejonet. Det skapades för att hedra stupade soldater och det var spännande att höra guiden berätta bakgrundshistorien.

Resten av dagen promenerade vi runt i stan,  kikade i affärer och fikade.
Bland annat hittade vi en riktigt rolig skoaffär som hade rea. Den heter Dogo och hade kreativa och coola skor.  Middag åt vi på restaurant Pfistern som vår guide rekommenderat. De serverade traditionellt schweizisk mat, vilket passade bra eftersom jag ville pröva fondue. Att äta mat fondue var gott, men nästan mer som fredagsmys än middag. Riktigt varm, smält ost som man doppar brödbitar i.

Vi trivdes väldigt bra i Luzern som var en väldigt trevlig stad med nära till naturen och bergen. Schweizarna var trevliga, välkomnande och duktiga på engelska. Så det var enkelt att fråga efter vägen, handla och beställa på restauranger. Kollektivtrafiken var otroligt smidig både från flygplatsen och inom staden, lätt att hitta och enkelt att betala. 

Det fanns dock två negativa saker med Luzern. Det första var maten. Vi är inte helt imponerade av det schweiziska köket. När Marie försökte beställa en vanlig enkel ostsmörgås lyckades hon få in en smörgås med brieost och ananas, smakade inte egentligen inte illa men kändes lite märkligt. För min del lyckades jag smaka på en schweizisk specialitet som bestod av makaronilåda med en jättestor klick stekt lök som serverades med äpplemos. Tyckte kombinationen var lite otippad, men beställde det eftersom det var den enda köffria rätten på vår första restaurang när vi anlänt i Luzern. Det var helt okej, men inget jag behöver äta igen. Rätten dök sen upp på alla andr restaurangmenyer så den verkar vanlig. Det finns dock gott om internationella restauranger och dessutom är det roligt att pröva lite märklig mat ibland. Då uppskattar man mer riktigt god mat.

Den andra nackdelen var ett större problem och det är att det var väldigt dyrt. Hade väldigt gärna rest tillbaka men det kommer att dröja eftersom det verkligt var dyrt att vara där trots att vi gjorde vårt bästa att hitta budget alternativ. Att äta ute var dyrt till och med street food och caféer. Att handla både i såväl mataffärer som andra butiker var dyrt. Kort sagt om du ska åka hit så måste du spara till en större reskassa än till en annan weekendresa.

Men som sagt bergsluften och utsikten var magiskt så det är ett resmål värt att spara till.

Hälsningar från Sara